- You will always be remembered

Igår var en jobbig dag. Som jag skrev i det tidigare inlägget så skulle Musse ute hos mamma få somna in hemma efter att han nu en tid varit dålig, det bestämdes för ett par dagar sedan att veterinären skulle komma hem dit och han skulle få somna in hemma i lugn och ro. Veterinären skulle komma vid halv fyra. Även om jag visste att det skulle bli otroligt jobbigt så ville jag vara där, sitta med honom under tiden.

Runt tolv tiden så ringde Mats och bad mig komma ut och hjälpa till att leta efter honom, då hade han inte kommit in sen i tisdags kväll. Han har ju gjort så förut och när vi sen har varit ute och letat och ropat så har han kommit hem efter ett tag då han antagligen hört oss ropa. Vi letade ett par timmar och sen åkte jag hem ett tag igen. Mamma kom hem från jobbet och Amanda dök också upp efter att jag hade åkt därifrån, och då fortsatte dom att leta efter honom. Mats fick även lov att ringa till veterinären och säga att han inte hade kommit hem så vi skulle höra av oss till veterinären igen när vi visste mer.

Tillslut så hittade dom honom, på grannens gräsmatta, redan död. Mamma ringde och berättade det och jag åkte ut igen. Så tog vi bilen till grannen för att ta med honom hem. Det såg ut som att han helt enkelt inte hade orkat mer och lagt sig ner och somnat in. Han låg med huvudet hemåt så jag vill tro att han var påväg hem för att han kände att det inte var långt kvar men han orkade helt enkelt inte hela vägen.

Det var jobbigt att se honom ligga där, Musse som varit med oss i 14 långa år, han var så speciell, han var bästa katten någonsin. Det kommer han alltid att vara även om jag har mina egna älsklingar så kommer Musse alltid att vara nummer 1, så är det bara. Även om det var jobbigt så var det samtidigt skönt att vi hittade honom så att vi fick veta, det kändes bara konstigt att det blev samma dag som det var bestämt att veterinären skulle komma hem. Men nu slipper han lida, nu springer han tillsammans med Minus i katthimlen, det vet jag! Nu har han det bra! <3

Jag vet att det säkerligen finns en del som inte förstår detta och jag vet att det finns dom som förstår. Musse (och alla andra djuren) är som familjemedlemmar, dom har sin egen personlighet och jag älskar alla så otroligt mycket. Alice och Tetris, och även dom som inte är mina egna, Amos, Linus, Simba, Zina, Demon, Paddan, Charlie och Vide, dom är alla underbara på sitt sätt. Och när någon försvinner så är det som att förlora en kär familjemedlem. Jag älskar Musse och jag kommer alltid att göra det, han kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta!