Hittade en jättefin dikt, eller vad man ska kalla det, bland alla mina papper här hemma. Det är inte jag själv som har skrivit den men jag ville skriva ner den här ändå för den är så himla bra ^^
Minns den tiden då man var liten
Då skitsnack inte fanns
Kärlek var en puss på kinden
Höjden av smärta var när barbiedockan tappade benet
Värsta gråten var när man ramlade och skrapade knäet
Största rädslan var monstret under sängen
Nu finns nästan bara skitsnack
Kärleken förändras till en stor lek
Smärta är när du skär dej i handlederna
Värsta gråten är när pojken du älskar mest sårar dej
Största rädslan är att förlora sina bästa vänner och aldrig återfå dom igen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar